Så kan det vara .
Inte fan lyssnar jag på det. istället blir jag arg och tar mina saker, smäller igen dörren och drar. Är det bättre? Vad ska jag göra?
Nej David, du har en sjukdom. Du är unik. Du kan bli arg för lätt. Du har problem. Du ska vara hemma. Du ska inte ha något liv.
Är det verkligen rättvist? Jag vill inte finna mig i det längre!
//David.
om du vill får du följa mig ;)
har tyvärr inte bloglovin, missa inte min bloppis, har en snygg herrväska från fred perry till salu billigt, bland annat.
okej, va kul!
ja, tycker inte du det?
(Damp excisterar förresten inte längre :]) - ADHD är tyvärr en form av handikapp (ett funktionshinder) som kan rubba vardagen något enormt mycket (tro mig, jag vet!) - Den psykiska sjukdomen innebär att en del av hjärnan inte riktigt arbetar som den ska - främst med motoriken. När man har adhd fungerar inte vissa hjärnfunktioner, främst de som är viktiga för att man ska kunna planera och organisera sina handlingar som man ska.
Personer med neuropsykiatriska funktionshinder kan bland annat ha svårigheter med socialt samspel samt även ha koncentrationsproblem och inlärningssvårigheter. DAMP är numera definierad som ADHD i kombination med medfödd motorisk klumpighet.
Har du inte fått förslag att äta medicin för ADHD:n åtminstone? Concerta, ritalin, stratera? (råder dig dock INTE till att äta stratera i alla fall - och inte concerta som påverkar sömnen otroligt mycket)
Hur faller din adhd? Trötthet?
Jag nämligen somnar ÖVERALLT och klarar inte av en enda dag utan min medicin (jag äter concerta). Det är otroligt jobbigt. Min vardag har blivit bättre om man bortser från att jag nyligen blivit utkastad pga mitt beteende.. Öh.. Jaha!
skolan fungerar bra, tack och lov! Jag fick inte dyslexi, vilket känns underbart men tycker synd om alla andra som får det.
Livet är tyvärr inte rättvist hjärtat. Jag vet, alla vet. Men att du blir behandlad sämre är fel. Angående tider, att dina äldre syskon får vara ute mer.. Kan det ha med deras ålder att göra, eller att dina föräldrar faktiskt är MER oroliga över dig, att någonting ska hända och att du ska skada dig själv? jag tror verkligen inte att de gör så för att vara elaka, utan för att det bryr sig, och i framtiden kommer du förmodligen tacka dem.
Argumentera kan du, det är bara att du måste tro på dig själv! :) Vet du vad du kan testa när du känner att du börjar bli arg? (det är jättesvårt!) - Antingen kan du knyta ihop nävarna så hårt det bara går och stirra lite argt (om det är någon du KÄNNER! - annars kan det ses som hotande) - Då kanske dina föräldrar ser att du blir arg.. Eller så kan du testa något av det svåraste: "Jag känner att jag blir förbannad nu, jag går härifrån" - Det är grymt svårt men försök. Det underlättar så mycket och dina föräldrar kommer bli stolta :)
Och "David" - Du uttrycker dig jättebra =)
